Underskattat...
Nu ska jag göra frukost till två småtjejer (Mollykusinen sover över) o fortsätta njuta av en helskön morgon. Snart jobb....
Halovin...
Stina o Matte bjöd på underbar mat, en massa grillat kött, sallader, potatis och goda såser. Kidsen fick fingar och snorspagetti, yummi...
Nu är det bingen som gäller. Jag ser fram mot att få en extra timme att sova inatt... Sweet dreams y'all!
Syskonkärlek...
Det är inte lätt att vara jobbig lillasyster...
När man får en timme extra...
Skitungar...
Att vara mamma innebär att pendla mellan eufori o ett behov av att ringa psykakuten o be de skicka en bil. Allra oftast är man djupt tacksam för att välsingnats med två helt fantastiska barn, men ibland, vissa stunder, är det som fan flugit i både mig o kidsen. Jag med ett tålamod HELT utan startsträcka och barn som snabbt som blixten tar efter mina beteenden och tonlägen, hamnar alltsom oftast i konflikter, allra helst en sekund innan vi ska åka till skolan (så att jag ska gå och ha ont i hjärtat hela dagen på jobbet och när jag kommer hem så ligger de änglalikt o sover, då vill man hämta första bästa snara och be dem om ursäkt o tacka för sig liksom). Idag när jag kom hem låg Ida-Li på hallmattan och väntade på mig och va nästa sprickfärdig av gnäll. Sen tjabbade vi lite för att några minuter senare ligga i soffan o lovebomba varandra till den mildaste grad.
Alex är inne i nån fas där allt måste svara med ett nej! Typ, nääe (inte bräkande som ett får utan hårt o kort). Allt. Om han så står i en snöstorm och jag säger "Oj, vad det snöar" så måste han svara "Näe, det gör det inte".
Vi hade en stor disskussion om Ida-Lis födelsedag där han hävdar orättvisan i att hon får men inte han. Jag påpekar att när han fyller år är det ju precis tvärtom. "Näe, det är det inte!" Sen bråkades det lite om det, för att en stund senare krypa upp i knäet och gosa lite.
Det är ett otacksamt jobb att vara mamma, men jösses vad det är värt det! Man vill slita sitt hår allt som oftast, men så fort man får ett liiiitet, liiitet ömhetsbevis i form av en kram från knubbiga armar eller en hand istucken i sin, då glömmer man alla inre meltdowns man precis haft.
De jäkla skitungarna har mig precis där de vill ha mig. Runt lillfingret. Men jag vinner.
För hela mitt hjärta är fyllt utav dem...
Mitt vackraste...
Medan jag städar...
http://www.youtube.com/watch?v=MLIWv-jDrYc
Höstruskeftermiddag
Jag sitter o njuter av en kopp thé och mina egna hembakade bullar (hurra, vad jag är bra!). Båda kidsen har kompisar hemma och jag har passat på att rensa ur tvättstugan på sommarskor och tunna jackor. Är det nåt den här familjen behöver så är det mer förvaringsmöjligheter. Vi kan inte bo fyra personer tillsammans som alla älskar skor och kläder och inte ha bättre förvaringsutrymme. Maj Gadd vilka i-landsbeskymmer, men va fan det är beskymmer det med...
Snart ska jag ta mig an en monstertvätthög och vika in den. Jag är asbra, skulle kunna säga världsbäst, på att ignorera tvätthögar, men idag är jag inne på min tredje o sista lediga dag denna veckan så nu måste jag. Annars blir jag hängd i ögonfransarna av Micke (som i 99,9v% av fallen är den som viker tvätt) skulle jag tro. Jag skulle inte klandra honom.
Gud vad jag ser bra ut...
...för min mamma har varit här och putsat våra fönster, så nu ser vi ut igen. Köksfönsterna var fulla med bakpulver sen Alex gjort bakpulverbomber härom dagen. Tack snälla mamma!
Jag har haft en superlugn dag idag. Jag var i och för sig hos tandläkaren och torterades i morste och har fortfarande så himla, jävla ont, men det ska gå över om ett par dagar sa hon. Fick nån gel som jag ska tvätta med. Sen va mamma var här o lunchade och kunde som sagt inte låta bli att putsa våra mer än lovligt skitiga fönster. Båda kidsen har haft kompisar här i eftermiddag, så jag har mest legat o slappat, så skönt. Ikväll har vi varit på Alex´s judoträning och kollat. Nu ska vi koka thé och kolla på "Halv åtta hos mig". När kidsen somnat ska jag kolla på nån bra film. Oh what a nice day this is...
OOOOONT!
I do not look forward to this...
Nu är det jul igen!
I feel the flu chasing me...
Raggisar på
Nu åkte fan raggsockorna på. Svenakallt är det ju.
Nu: Veckotvagning av två barn.
Snart: Ensam mamma söker. Det är Alex söndagsfavvoprogram.
När barnen lagt sig: Film, godis, kex och ost.
What a night!
Jag steker isterband!
Nu ska jag åka o jobba lite och ikväll blir det middag med jobbet. Hoppas ingen får för sig att göra eldkonster ikväll oxå....
Mini-Me and Me...
Leos o fredagsmys
Leos blev riktigt mysigt. Kidsen hade superskoj, de lekte sig röda om kinderna. Ida-Li och kompisen Emma lät sig ansiktsmåla sig oxå, två små söta lejon blev de.
Efter Leos åkte vi och handlade på City Gross och Mike kom dit efter jobbet. Trots fredagshandlingen blev det hämtmat från Spice & Rice. Tre nr 13 och vegetariska vårrullar.
Jag veeeet! Jag är 35 år (and proud of it), men kolasnören efter choklad är mitt absoluta favoritgodis och har ni inte testat att suga i läsk i dem så att de blir lite geggiga i mitten, så säg inget förrän ni gjort det! Det är såååå gott!
Fritt val!
God Morgon!
Det är fredag!! Ett par timmars möte på jobbet, sen är det freeedagsmys!
Jessan är schleten....
Snön ja. Den kom. Vad härligt att köra bil med sommardäck i nysnö. Eller inte. Hade åtminsstone en näradödenupplevelse på väg till jobbet i morse. Nu ska det genomlidas 6 (oh dear God) månaders helvetsskap. Jävla påhitt, vintern... Kan man inte bara få trycka fast forward och vara framme vid vår igen. Eller nä. Jag vill inte gå miste om en enda dag i mina finas liv. De är allt o Mike grädden på moset. Vintern ska genomlidas och jag gillar den inte. Jag hatar o frysa och Mia Skäringer sa det så bra i sin blogg idag:
"Fan vad jag hatar att frysa. Tar för mycket energi. Livslust. Som en damsugare som suger ur all glädje ur magen. Jag ledsen av att frysa. Introvert. Svårare än vad jag redan är. Överkänslig. Dum."
Men. I morgon är det fredag och jag får gosa med mina små. Det är fan inte fy skam...
Dagens varmihelahjärtat...
I don't care if Monday's blue
Tuesday's grey and Wednesday too
Thursday, I don't care about you
It's Friday, I'm in love....
FK are NOT my friend!
Jag har haft min sjukdom i 10 år, de enda gångerna jag har varit sjukskriven för den var när jag fick min diagnos (var då riktigt dålig) och när jag operarade bort en bit av den tarmen för sju år sen. Jag kämpar stundtals jävligt mycket för att den inte ska påverka mitt dagliga liv. Jag är ständigt rädd för att bli så sjuk att jag inte kan jobba. Jag är inte en "sån" som tycker om att inte arbeta. Mitt jobb betyder mycket för mig. Därför gör det mig jävligt arg o lika ledsen att när man för en gångs skull inte orkar kämpa och med dokumentation inte mår bra så sitter det människor i Örebro som anser att jag minsann är en slapp jävel som borde ta mig i kragen och gå till jobbet, trots att jag inte orkar gå mellan sängen och duschen och inget hellre vill än att vara på jobbet o tjäna pengar...
Än är inte sista ordet sagt. Nehir och jag kommer talas vid igen, antagligen kommer inte beslutet hävas, men jag ska då i alla fall önska henne sju sömnlösa år och säga henne vad jag tycker om anonyma läkare i Örebro...
I´m a bad mom!
...o sen kom brorsan...
Lördag kväll....
Dagens aha!
Bullbak o besök av syster Yster...
Jag kände för att baka idag o det blev snullebullar, som det heter i vår familj.
Molly alias Lindauppidan...
Min mage? Bulldeg?
Småtjejerna i full fart!
Resultatet! Mucho goda!
Jessica + Städning = Sant
Mission impossible...
Nu finns det inget "efterkort" men det blev ganska bra till slut. Det blev ett knökafullt lass till tippen i alla fall. När vi ändå var ute i det fina vädret så passade jag o Ida-Li på att klippa gräset, räfsa och göra fin på baksidan och med pappas hjälp sågade vi ner lite av häcken oxå.
Ida-Li agerade trädgårdsassistent och räfsade upp gräset och slängde gamla växter och buskar.
Sååå duktig var hon. Sen hade hon fyllt på med för mycket i "varasnällochduktigbägaren". För strax efter cyklade hon hem till en kompis som bor på andra sidan av den "stora" vägen utan att säga till. Trots att jag sa till med argamammarösten så gjorde hon om precis samma sak en stund senare igen. Minnet var ur fuktion, typ. Så nu har Loppan cykelförbud i morgon (det allra värsta tänkbara, nu är jag inte världens snällaste mamma längre).
Vid middagsbordet lyckades hon ändå tindra med ögonen och va såhär sockersöt (trots skitgrislooken)...
Till middag idag hade jag gjort stek, vilket alltid brukar sluta med att min fina, välartde son slickar tallriken. Idag var inget undantag...
Nu sover de sött och jag ska nog oxå ta o dejta mr Blund snart.
God Natt!
Jag äro en stolt moder!
En stund i solen.
Idag var vi på utomhuskalas för mina brorsbarn Meja o Oliver. Korvgrillning o kel med djur, ja för alla utom Ida-Li som har minst tio meters säkerhetsavstånd från allt vad djur heter...
Meja 7 år!
Oliver, Bosse, Bojje 5 år!
Dagens citat...
"Det är bara att flyta med och inte fundera så jävla mycket. Jag tror jag snart är igenom flaskhalsen. Vissa passager i livet är jävligt trånga. Och man ser nästan inget ljus men så plötsligt när hjärtljudet håller på att sjunka så splash är huvudet ute. I guess typ pånyttfödelse. Jag tror jag snart ska ta mitt första andetag. Öppna ögonen och se från början. Renare. När alla oväders moln nu börjar skingra sig. Det är så vackert när det spricker upp. Rosa, turkost och guldskimmer i det våldsamt svarta. Sol som lyser i rödgråtna ansikten."
Mia Skäringer är min Gud. Hon verkar vara så klok och så ofta hennes ord får att må bättre bara genom att känna igen sig. "Vissa passager i livet är jävligt trånga". Åh jo, det är de. Ibland krävs att man kryper på knä med pannlampa. Riktigt så trångt är det inte nu, men sådär, lite trångt, att man får huka sig lite för att inte slå i huvudet...
Jag älskar mitt jobb. Det inspirerar mig och utvecklar mig hela tiden och det triggar mig på ett bra sätt. Dock har jag långa, sena arbetsdagar. Som i sig innebär att jag alltför sällan är hemma hos barnen på kvällarna och som snabbt som en elchock ger mig dåligt samvete i mina höga mammaambitioner. Ovanpå det vill jag vara en bra flickvän, syster, vän och dotter oxå. Helst inte bra, utan bäst! Jag vill inte göra något halvtaskigt. 100% hela tiden. Hur gör man det liksom? Kan man? Mest troligt, inte. Ibland får den vetskapen mig svårt att andas och undra vad jag gör för fel, vilka val jag borde tagit men inte gjorde.
Jag vill ha en energikälla, en plats där jag tankar eller rent av receptet på hur man beter sig. Hur gör man för att göra karriär och samtidigt vara supermom och dessutom kåt, glad och lycklig? Sitter nån inne på vetskapen vetenskapen så för helvete ge dig till känna!
Under tiden läser jag Mia Skäringers blogg och suger åt mig av hennes kloka ord och hoppas att det snart säger "splash" för mig oxå...
Vi har en skojare i familjen...
Morgon stund har guld i mund, eller jag är alltid uppe så jävla tidigt...
Igår va en skön lördag, vi var på kalas hos en kompis till Alex (vars pappa jag känner sen evigheternas evighet , säger jag över 20 år låter det som om jag är lastgammal och det kan jag väl få förneka, va, va ,va???) sen var det sedvanligt häng här hemma hos oss. Johan med kids och Stina o Matte med Didden o så vår lilla familj. Vi grillade vad som sannolikt är årets sista grill. Ungarna älskar dessa dagar/kvällar. Det låter som tjurrusning och asgarv hela tiden o det är ju härligt för ett mordershjärta. Jag älskar dessutom när vi är många runt bordet.
Idag är det ett nytt kalas och Ida-Li ska på gympa, utöver det tänkte jag göra så lite som möjligt. Söndag är ju vilodag...
Auoch...
Detta är mitt lår.
Min arm.
Man skulle kunna säga att jag är lätt färgglad. Och skåpet påminner numera mer om mosaik...
Lördagsfrukost...
Efter en låååång dag säger jag god natt!
Vernissage de Tellus!
Tyvärr bjöds man inte på champange, men supergoda, svenska äppel!
Min lilla konstnär!
Cykeltur i vått och torrt.
Tacksam!
Väl på jobbet och när det dåliga samvetet nästan precis ätit färdigt mitt innanmäte, får jag insikten som man alltid bör få bankat i huvudet när man råkar tycka synd om sig själv, vad fan har jag att klaga över? Inget, inget alls. Inget som har någon relevans i alla fall. Jag har mina fina kids, min fina man och ett roligt jobb och en massa annat. Jag är tacksam. Det är jag. Väldans tacksam. Note to self, ska bli bättre på att komma ihåg det! Det och att en gapig mamma är en tråkig mamma och ger mamman gigantiska samvetskval. Note nr two to self, kom ihåg det oxå! Var glad, var tacksam så blir allt jävligt mycket roligare!
Så en rejäl avåkning på fel sida i morse, visde sig bli en riktigt bra dag. Det är jag både glad och tacksam över...
Beware!
Jag vaknade på ganska så fel sida idag...
Kaloppsen puttrar...
Kanelbullens dag!
Besök...
Ledig = Stora städdagen!
Städoutfit???
Skulle inte tro det, snarare såhär!
Not so sexy, huh?
Ikväll är jag oanträffbar!
Nope!
Det gör mig absolut inget alls att jag missad Brolle igår. Absolut inget alls, varför skulle jag liksom?
Missing out!
Ååååh, det känns som om jag missar allt roligt denna helgen! Igår missade jag världens bästa tjejförfest hos min finaste Lena och därefter Ladies Night. Jag VET att förfesten skulle varit hysteriskt rolig att gå på, Ladies Night gör mig inte så mycket, men åh vad jag tycker det är tråkigt att inte få festa med mina bästa Cybermammor...
Idag är det tjejfest hemma hos Ulcan och eftersom jag är totalt slut efter en jävligt rolig men hektisk dag på jobbet (och för att Mike helt enkelt har bättre framförhållning än mig och såg till att förankra sin utekväll före mig) så blir det hemmakväll även ikväll. Visserligen med de jag älskar allra mest (och vi ska ha räkfrossa, mums), men jag känner ändå att jag missar en massa, massa kul denna helgen.
Nu när jag mår så mycket bättre är jag helt plötsligt supersugen på en riktig utekväll (förra helgen blev det ju bara en halv utekväll, kvällen brann ju inne så att säga, he he...)
Nu ska jag gå o skära upp en massa frukter och förbereda min o Alexanders räkfrossa! Hopp o Hej!